GOMORRON GOMORRA

Det är bra att det finns arkiv på de flesta bloggar. Man kan alltid ta ett senare även om man råkade missa det första, lite mer hajpade, tåget.

Henrik Schyfferts blogg läste jag väldigt sporadiskt innan han slutade. Men sedan plöjde jag igenom den från det allra första inlägget till det sista. Då blir det mer som en bok. Väldigt ryckigt skriven och utan röd tråd visserligen, men det ger ett bättre helhetsintryck.

Dessutom kan man följa dess utveckling och tillväxt. Schyffert var visserligen minst lika känd innan han började blogga, men det finns ju andra.

Björns bloggshow till exempel.
Rätta mig om jag har fel, men den bloggen var väl ändå rätt stor.
Jag läste inte ett enda inlägg tror jag medan han höll på. Men häromdagen snubblade jag in på den via hans stalkers blogg, som jag säkert snubblade in på från någon annans osv osv…

Det intressanta med denna blogg är att den är så jävla ointressant. Åtminstone till en början. För att vara en ståuppare skriver han om jävligt tråkiga ämnen. Det är mycket radiofrekvenser och melodifestival. Det är väl inte sprängstoff direkt. Men har som sagt bara tagit mig igenom de första månaderna i arkivet ännu (?) så förmodligen är det nåt som händer sen som lockar besökare.

Lupums blogg är också ganska fascinerande. Den behövde ingen startsträcka utan växte från början så det knakade. Allt som krävdes var lite manlig cynism och småtjejerna kom som bin till honung.

Själv då?
Jag skriver ju om ocd dårå. Ingen kioskvältare direkt.
Därför blandar jag in såna här inlägg som inte tillför något, men ser till att det inte blir för mycket allvar.
För är det nåt Blondinbella har lärt oss är det väl att man ska akta sig så mycket som möjligt för att blanda in verkligheten.

Läs mer om: henrik schyffert, björns bloggshow, stalker, blondinbella