GOMORRON GOMORRA

Igår kväll skrev jag lite om mina tvångstankar.
De går som sagt mycket ut på att tänka på vissa personer, och att undvika att tänka på vissa andra.

När jag gör vissa saker måste jag tänka på ”bra” personer. Det kan vara nästan vad som helst – öppna dörrar, ta på mig kläder, titta mig i spegeln etc etc etc….

Den här morgonen har jag ”misslyckats” med två sådana tankeritualer:

• När jag skulle kasta ett brev i pappersinsamlingen tänkte jag i samma stund på en person som för mig är förknippad med så många dåliga egenskaper och värden att det nästan blir kortslutning.  
  Detta skulle kunna innebära att inte bara innehållet i brevet, utan även allt annat i pappersinsamlingen blir smittat av den dåliga tanken.
  Jag stod länge och tittade på brevet. Det låg överst i pappershögen och vore ganska enkelt att plocka upp. Men jag avstod.
  Ångesten sitter fortfarande kvar, det var ungefär en timme sedan, men den är lägre nu och ganska hanterbar.
• När jag satte igång datorn tänkte jag på en annan, visserligen inte lika ”misslyckad”, men ändå ”dålig”, person. Detta skulle jag alltså kunna koppla till att den tanken smittade ner innehållet i datorn, och allt jag planerade att utföra på den tills att jag stänger av den nästa gång.

För några år sedan hade jag utan tvekan stängt av datorn och startat om. Jag hade tvingat mig att tänka på en ”bra” person medan jag tryckte på on-knappen, och gjort om igen tills det blev rätt om det skulle bli nödvändigt.
Jag hade även tagit upp brevet och lagt ner så många gånger som krävts för att inga dåliga tankar skulle störa processen och riskera att smitta ner mig eller min tillvaro.

Nu gjorde jag varken eller, och det känns ju som en liten seger.
 

ocd, tvångstankar, ritualer, ångest